tisdag 29 januari 2013

Jag är inte rädd

Repeat!
Jag har alltid varit lite rädd för träning. Feg. Inte kan väl jag.
Jag har varit så rädd att saker ska göra ont. Rädd för att skada mig. Jag är ju så tung. Kan jag verkligen göra det där? Jag tror jag tar en promenad. Lite yoga i lugnt tempo kanske?

Man ska börja lugnt. Inte ta ut sig. Träna försiktigt. Annars kan man skada sig, göra sig illa, få ont. Ta ut sig. 

Tänk just nu är jag benägen att hävda att det är precis tvärt om. Det är bra att det gör lite ont. Ont betyder att jag lever. Att jag väcker min kropp, att det händer saker. Att börja försiktigt är det sämsta råd någon någonsin gett mig. Det var när jag gick ut stenhårt - med 30 dagars träning i sträck, som jag för första gången fick smaka på allt det goda med träning. På vinsterna. På välmåendet. På glädjen.

Jag behövde 30 dagar för att skapa en vana. När man börjar lugnt och tränar två gånger i veckan, är ju varje gång att börja om. Varje gång är en kamp både mentalt och fysiskt. När träning blivit en vana, är det inte jobbigt längre. Det är enkelt att sticka till gymet. Det är enkelt och jag vill dit. Jag behöver inte tvinga mig själv - jag längtar. Jag mår inte dåligt av att träna, jag mår dåligt av att inte träna. Det är inte skadligt när jag tränar. Det är livsfarligt att inte träna.

Dagens pass var roligt - jag hade dessutom en träningskompis och det var kanon. Jag som tränat mest ensam i fem månader var överlycklig att ha sällskap. Vi körde:


A1 Backsquat med tempo 10 reps
A2 axelpress 10 reps
Vila 90 sek. 3 varv

B Overhead utfallssteg
Håll en viktplatta i händerna ovanför huvudet. Raka armar. Gå10 utfallssteg. Vila 60 sekunder
5 varv, 5 kg viktplatta

C tabata med plankan

Framförallt overhead utfallssteg är det ett riktigt freak som hittat på. Det gjorde ont. Men var bra för mig. Jag är inte rädd. Jag kan kämpa. 

Tack Lisa!





2 kommentarer: