söndag 24 mars 2013

Tills motsatsen är bevisad




Ni vet alla att jag slitit med min vikt. Jag gör inte den här resan för att bli smal - men det är ett viktigt mål för mig. Alla som säger att det är okej att vara tjock, bara man är frisk och stark - ljuger. Det är inte kul att vara tjock. Det är inte nyttigt och det är inte snyggt. Jag vill och ska bli smal.

Eftersom min kropp är vettskrämd, fettskrämd, osäker och stressad, har just viktminskningen varit svår att få igång. Jag har harvat och harvat, men inte sett någon skillnad på vågen. För två månader sedan så ställde jag undan vågen, eftersom jag blev så galet knäckt varje gång jag inte gått ner. Jag började mäta min midja och har sedan den 1/9 gått ner 18 cm där. 

Men - min apa - mitt hjärnspöke - har hela tiden försökt att döda mina framgångar. Det är kanske jag som mätt fel? Måttband - kan de bli längre? Jeansjackor - kan de inte töja sig? Jeansen var kanske inte så där tighta? De var kanske bara nytvättade? Hon sa nog att jag såg smal ut bara för att vara snäll.  

På något vis har jag inte vågat se. Att det faktiskt händer saker med min kropp. Men så. Idag. Tog jag mod till mig och testade en gammal sport-BH som legat längst ner i lådan i snart två år. Det är världens bästa BH. Helt outstanding. Dyr som bara den, men brösten satt där de skulle! Den var liiiiite, lite för tight när jag köpte den, och jag använde den bara en "smalsommar" när jag ashtangayogade. När jag testade den i september fick jag den bokstavligen inte över huvudet. Jag kunde inte knäppa den i ryggen och jag fick inte in brösten. 

Så idag. Som hand i handske. Bröst i BH. Den sitter perfekt. Den är det bevis jag behövde. Det händer saker. Jag är på väg. 

Hej, hej, smala Alex! Vi ses snart!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar