söndag 4 maj 2014

Torque.

Jag saknar utåtrotation som självklarhet i min kropp. Ett resultat utav år utan träning. År av sittande. År av jobbande vid skrivbord. År av min kropp gömd i en tung kropp.

Enkelt uttryckt: Jag tappar axlarna inåt, ryggen kroknar, knäna inåt, fötterna utåt, höft framåt. Så snart jag slutar tänka utåtrotation, så tappar jag den. Jag märker inte ens när det händer, det bara händer. Jag känner inte att jag viker knäna inåt i min stöt men jag ser det på filmerna vi tar under träning. Ändå vet jag - att jag tänker i versaler under hela lytet: PRESSA KNÄNA UTÅT. Att det ska vara så svårt. Fan att det ska vara så svårt.

Dessutom. Min vändning. Jag vågar inte vänta. Jag kommer fel i startläget. Jag drar med armarna, hoppar för tidigt och min kropp vägrar att gå ner i sitt för att fånga.

Missmod.
Faktiskt.
Jag vill så gärna.
Att allt ska gå snabbare.
Men jag har kört fast lite.
Skam den som ger sig. Jag tänker inte ge mig.

Allt börjar med rotation utåt. Bryta stången, spänna kroppen, rotera höften och skruva fötterna i golvet. All kraft, all styrka och all stabilitet kommer ifrån den förmågan. Att skapa TORQUE.  Och det är exakt var jag behöver lägga min fokus. Rörelse, stabilitet, torque.





Lunch för en tyngdlyfterska:
Ekoägg, Ingelsta kalkon, vilda tomater och kokos-blåbärsdrink. 

6 övningar för maximal rörlighet.
Bara att nöta. Och nöta. Och sen nöta lite till.



2 kommentarer: