torsdag 14 augusti 2014

Klarar jag detta..

Jag tror det är ett test det här. Jag behövde detta. Lugna ner, gå in i mig själv, göra det på egen hand. Ta hand om ryggen och lyssna på kroppen. Någon försöker säga mig något.

Jag vet ju att jag knarkar CrossFit. Precis som jag knarkat godis. Mackor, pasta, choklad. Precis som jag missbrukade nikotin och rökte 20 cigg om dagen (nikotinfri tre år nu!!). Jag får exakt samma känsla i kroppen av att köra en WOD som jag fick av att köpa och börja äta ett kilo smågodis. Bara miljoner gånger bättre. Lycka. Och med träningen lycka utan dåligt samvete. Utan ångest. Bara glädje. Så visst. Jag knarkar CrossFit.

Och jag äter bra delvis för att det är så enkelt när man tränar hårt. För man behöver det bästa bränslet för att orka vända upp en stång. För att orka 150 wall-balls och 150 burpees. Ju bättre man äter ju bättre vill man äta. Ju mer jag tränar desto mer vill jag träna. Som jag är i allt. Ju mer desto mer. Ju mindre desto mindre.

Och träningen: När man fyller på med så mycket lyckohormon så behöver man inte socker. Inte nikotin. Inte snabba kolhydrater.

Så. Det här att rehabträna är ett test för mig. Klarar jag detta så klarar jag vad som helst. För just nu flödar inte lyckohormonet precis. Det är inte skitkul. Men jag maler på. Smått tacksam att ryggen är så bra som den ändå är. Smått envis för jag tänker minsann inte ge mig.

I kväll blev det kokosgröt här hemma. Jag hade glömt hur fantastiskt gott det är efter träningen!

2 ekologiska ägg
1 dl kokosgrädde
1 msk ekologisk kokosmjöl
1 tsk ekologiskt smör
vanilj
kardemumma

Blanda i kastrull och rör till önskad grötkonsistens under uppvärmning. Servera med varma hallon, kokosgrädde och en matsked granola från LCHF-klubben. Enjoy!



Gott efter träning! Kokosgröt extra allt. 

Precis när man behöver ett tecken så får man ett.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar